Vättern Shorthanded Sailing

Ulf Brändström efter 1000 nm solo!

Posted by vatternsailing på augusti 2, 2010

Ulf Brändström jobbar målmedvetet på mot MiniTransat 2011. Under försommaren genomförde han två doublehanded kvaltävlingar i sin Nacira 650 och nu under juli betade han av den långa och tuffa 1000 nm soloseglingen som krävs för att få segla MiniTransat. För oss som kör lite solosegling här på hemmaplan är det guld att få ta del av Ulfs erfarenheter hur han hanterar stress, sömn och säkerhet. Sug i er!

Grattis Ulf till en grym segling. 1000 nm solo i en minitransatbåt! Hur känns det?

– Det känns bra! Jag är väldigt nöjd med att nu ha kvalificerat mig till Transat 2011. Jag har dock ett obligatoriskt race kvar nästa år som jag måste fullfölja för att kunna starta Transat.

Du valde en bana från Lorient i Frankrike upp mot Irland och sedan tillbaka till Lorient via LaRochelle och Frankrike. Hur resonerade du när du valde den här banan?

–  Det finns 2 banor man kan välja, en i Atlanten och en i Medelhavet. Jag valde Atlanten för att den anses mer krävande och mer relevant för den segling jag har som mål för den här kampanjen.

Vilka förberedelser gjorde du på båten innan du gav dig iväg?

– Nu i efterhand tycker jag nog att båten kunde varit mer genomgången. Vissa utmaningar och risker jag ställdes inför kunde ha undvikits med ännu bättre förberedelser. Men jag prioriterade att ge mig av eftersom det var gynnsamma väderförhållanden. Det visade sig dock att det ändå var helt fel. Nu efteråt inser jag vikten av att ha med en extra fungerande VHF-antenn. Min VHF-antenn i masttoppen förstördes efter en stor wipeout under andra natten. Vid det tillfället var inte båten ordentligt ”stackad” så i samma veva slogs min kortvågsradio ut. Detta gjorde att jag inte hade möjlighet att få någon som helst väderinformation under min resa. Ovissheten och barometern snabbt fallande gjorde vägval och den psykiska prövningen mer utmanande. Jag var uppe 3 ggr i masten under rätt hårda förhållanden vilket jag tog ganska mycket stryk av fysiskt. Allt detta kunde ha undvikits om jag hade dubbelkollat att den extra antennen funkade.

Hur förberedde du dig själv?

– Den fysiska träningen som jag har genomfört det senaste året har jag definitivt nytta av. Sömnträning där jag sovit i 20-minuterspass under perioder har varit otroligt viktig. Jag kände inte av någon sömnbrist överhuvudtaget under den här kvalseglingen.

Vilken typ av mat och vätska har du med dig på en sådant här race?

– Frystorkad mat och 40 liter vatten. Inget snacks denna gång. Däremot syndade jag med en kopp kaffe efter att ha hittat lite kvarlämnat sen sist… Kaffe är ju egentligen totalförbjudet eftersom det både är vätskedrivande och påverkar sömnen.

Vad har du för kläder med dig. Kör du din Ursuit dygnet runt?

– Ja. Jag kan inte nog betona vikten av bra kläder. Under hela min seglingskarriär har jag aldrig upplevt en så bra produkt som Ursuit. Vid extrema förhållanden är den helt överlägsen.

Hur såg väderprognosen ut när du gav dig iväg. Jag vet att du väntade in lite mer gynnsamt väder kring den 17:e juli?

– Ja det såg till en början av gynnsamt ut men det var otroligt ostadiga förhållanden. Det gjorde seglingen ganska extrem vissa perioder.

Jag brukar känna att när jag ska segla lite längre att jag gärna vill starta i dagsljus för att bli lite varm i kläderna inför första natten. Hur resonerar du här?

– För mig spelar det ingen större roll. Jag tycker man kommer in i rytmen först efter 2 dygn ändå.

Det är en väsentlig skillnad att segla solo jämfört double. Hur hanterar du krävande manövrer ex revning eller byte av försegel? Undanvindsegling och gippning.

– Egentligen är det inte så stor skillnad. Man kanske seglar till 75 % av båtens prestanda jämfört med 90 % vid twohanded. Revning, byte av försegel mm sitter i ryggmärgen nu efter coachningen jag tar del av. 

Schaktningar. Hur hanterar du nedgångar i humöret. Nätterna är långa och tuffa?

– Nedgångarna i humöret får ni se på de filmer som kommer… Men generellt sett så har man fullt upp med segelbyten och att pusha båten för att hinna tänka på annat.

Jag kan ibland uppleva speciellt när jag är trött och vädret lite hårt att jag blir passiv. Istället för att jag seglar båten så seglar båten mig?

– Jag tillåter mig inte att bli passiv. Det undviker jag genom att ha både ”sailcharts” och  ”polardiagram” upptejpade i sittbrunnen. Detta tillsammans med alarm på fartloggen gör att mina beslut i stort sett är fattade för mig. 

Segling i engelska kanalen är tuff. Mycket fartyg att ta hänsyn till?

– Det är extremt psykiskt påfrestande. Och speciellt under hårt regn/åska och ingen fungerande VHF i uppemot 35 knops vind. Det är svårt för fartyg att se mig, och svårt för mig att varna gjorde att man fick en stark känsla av rysk roulette. Nog det mest skrämmande jag varit med om. Det var ytterst nära att gå åt pipsvängen natten den 21a då jag råkade komma ivägen för en oljetanker. Förhållandena den natten är nog de extremaste jag någonsin upplevt ( Toppfart 20,92 knop med 3 rev i storen och två i focken med 150 grader truewind, Rykande sjö och åska rådde och vetskapen av att det var fullt av osynliga ”monsters” runt omkring en gjorde det hela lite väl spännande)

Väderprognoser, hur får du in dem och hur ofta?

– Jag fick inga förutom en gång då jag gick en omväg nära kusten för att få täckning på mobilen.

Hur upplever du att det är att vara ensam utan någon speciell kontakt med omvärlden så lång tid?

– Jag upplever det som ett 24-timmars jobb att pusha båten till max av min förmåga. Det finns inte så mycket tid över för att känna efter.

Hur hanterar du din rädsla? Kanske aldrig är rädd?

– Jo, jag var orolig. Jag var väl medveten om riskerna och försökte att begränsa dom så mycket som möjligt men samtidigt inte låta det hindra pushandet av båten och mig själv. Det är svårt att föreställa sig utmaningen förrän man är i den… Engelska kanalen och speciellt Ushant TTS är en ren skräckupplevelse vid extrema förhållanden i en sådan liten båt. Före min resa mindes jag gånger jag seglat i området med betydligt större båtar då det var rena barnleken med höga master och radar, VHF osv. Det är egentligen  rätt galet att man inte tillåter AIS i miniklassen.

Vilken strategi har du när det gäller sömn och vila?

– Sover bara när jag känner att båten går perfekt. Annars trimma, pusha. Generellt sover jag mycket lite vid kryss och hård undanvind eller stiljte. Öppen bog utan spi är perfekt för sömn då autopiloten inställd på skenbar vind gör ett betydligt bättre jobb än en själv.

Säkerhet på däck är ett speciellt ämne. Svårt att hitta en bra balans mellan att vara flexibel och samtidigt vara helt säkrad.

– Man säger att man alltid ska vara ikopplad men i verkligheten funkar det inte så bra. När man har spinnakern runt förstaget, masttoppen i vattnet och en skrikande autopilot är det en utmaning att vara fastsatt i ett snöre som alltid upplevs för kort. Har dock gjort så här: en livlina kopplad till vardera längsgående webbing som löper längs styrbord/babords sida. Dessa är inte kopplade till min sele men har jag ett problem på styrbord sida så kopplar jag på selen på styrbord sida. Låter kanske märkligt men i praktiken fungerar det utmärkt. Generellt sett är alla miniseglare väldigt lite ikopplade. I miniseglingskretsar anses fastfind vara viktigast. Det finns åtskilliga fall där soloseglare drunknat släpande i livlinor.

Båten får slita hårt. Maxfart på drygt 20 knop och segling 1000 nm. Har mkt gått sönder?

– Sliter nog mer på mig än på båten. Men listan efter kvalseglingen är:

Reva i storen, masttoppsinstrument/givare skadade efter åtskilliga wipeouts, VHF-antenn. Radio. Roderbussning (igen). Storskotsfäste till bommen. Peke. Några exploderade block.

Hur är din egen fysik efter en sådan här tur?

– Ömma, trasiga händer samt lite allmänt mörbultad efter mina masttrapatseter. Men ganska hyfsat med tanke på att jag verkligen försökte pusha och hitta mina fysiska och mentala gränser denna gång.

Hur känner dina anhöriga för dina resor. Är de oroliga när du är ute och hur hanterar ni det i så fall?

– De stöttar mig fullt ut i det här projektet. Men visst känner de till att det är förknippat med vissa risker.

Tack Ulf och lycka till i din fortsatta satsning mot Mini Transat 2011 önskar Vättern Shorthanded Sailing/Krister

5 svar till “Ulf Brändström efter 1000 nm solo!”

  1. Kul läsning!
    En av de bästa sammanfattningarna hittills. Gärna mer om mat och dryck!

  2. Fredrik said

    Imponerande!!!

    Det finns vissa saker som man vet att man aldrig kommer att göra i sitt liv. Det här är helt klart en av de sakerna som jag aldrig kommer att göra. I may be a chicken, but I’m a proud chicken. 😉

  3. Leino said

    Fett!!! Vilket äventyr det är att bara följa Ulfs strapatser! Längtar efter utlovade filmklipp.

  4. Bra intervju Krister och mycket imponerande av Ulf! Själv hade jag pick-nick på en strand på Ile de Ré medan Ulf länsade mot oss där vi satt. Tyvärr dök han aldrig upp på horisonten förrän mörkret fallit. Han hade dock tillräcklig sinnesnärvaro för att kommentera ett MMS jag skickade honom med att jag hade picknicken i en Ikeakasse. Knivskarpt öga efter åtta dygn solo till havs 🙂

    /Jesper

  5. […] Här finns en bra intervju. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: