Vättern Shorthanded Sailing

Archive for the ‘Elliott 770’ Category

Test av stormfock – Elliott 770

Posted by vatternsailing på juli 24, 2011

Torsdagen den 14:e Juli under min första semestervecka drog jag ut på en liten solorepa från min nya båtplats i Vadstena. (Jag hade tidigare båten i Motala.) Då det visade sig vara ganska blåsigt tyckte jag att det vore kanon att testa stormfockens skotpunkter. Med tanke på att jag skulle köra solo utan autopilot men med gummikordsstyrning så bottenrevade jag  storen redan i hamn. Den är inte så stor den där stormfocken.

 Skotpunkten såg bra ut och det drev på riktigt fint. Det blåste frånlandsvind vilket ger ganska lite sjö. Det blåste nog omkring 10 m/s gissar jag. 

  Jag provade även att dreja bi lite grand vilket fungerade kanon. Perfekt om man behöver gå ner och fixa något i lugn och ro om man inte får ordning på gummikordsstyrningen vid byig vind.

 När jag vände om och seglade hemåt blev det riktigt roligt med ca 120 graders vindvinkel. Det var inte utan att man blev lite sugen på en bra självstyrning så man kunde ha hissat upp något i nylon istället för stormfock ock bottenrevad stor…. /Ola

Posted in Elliott 770, solosegling, Uncategorized | 4 Comments »

Självstyrning – Gummikord

Posted by vatternsailing på juli 24, 2011

Både Team Hoffstedt och Segel och Paddel har ju skrivit lite om energisnåla självstyrningar. Tänkte därför tipsa om ännu en som jag har provat efter inspiration från Soloseglingshandboken.

Jag tar helt enkelt en ganska stadig gummikord som jag knyter fast i rodret, drar runt pushpit och sedan låser jag tampen med en skotråtta. På så sätt blir det väldigt lättjusterat. Man kan givetvis sätta fast den på en massa olika sätt men på min båt lämpade sig detta system bäst. För att koppla in självstyrningen så sitter jag helt enkelt och styr som vanlig och så drar jag åt gummikorden tills rorkulten ligger helt neutralt i handen. Första gången vi provade denna styrning  så satt jag och min sambo på kanten och åt en pastasallad i lugn och ro kryssandes i ca 5 m/s. Bäst fungerar detta i stadig vind. Men visst tar man sig åt rätt håll även om det är lite byigt. Kommer det en by så ökar trycket på rodret och båten lovar upp tills den spiller lite i seglen. Då minskar trycket och gummikorden drar till sg rodret och faller av tills rodertrycket ökar igen.

 Jag tror att gummikordsstyrningen är något mer förlåtande än Jesper´s alternativ som konfigureras likadant fast med en stum tamp. Den verkar även ganska mycket mindre komplicerad än Segel Paddel´s alternativ. Den gyllene medelvägen? =) /Ola

Posted in Elliott 770, Shorthanded | 3 Comments »

Vadstena regattan – Kungakannan, på Elliott 770 – Mary Lou

Posted by vatternsailing på juli 24, 2011

Helgen efter Vättern Race gick Vadstena regattan. En regatta som seglas över två dagar. Lördagen med en distanssegling med bana Vadstena – Fjuk –  Jungfrun, alternativt andra hållet beroende på vindarna. Priset denna dag är det smått fantastiska vandringspriset kungakannan i silver, skänkt av H.M Konung Oscar II 1905. Fram till och med 2009 (104år!) fick endast skärgårdskryssare segla om denna pokal. Sedan 2010 är det dock fritt fram för alla med köl och mast att göra ett försök och få en extra fin prydnad i sin bokhylla. På söndagen seglas två banrace medkryss-läns banor.

Då den eminenta gasten Krister Gustafsson skulle ner till Västervik och köra lite med Bandito så fick min kära far snällt ta en paus i sitt byggande av utehus och segla lite. Även Matte Karlsson som har en fantastisk känsla för att köra motorcross var sugen på lite segling. Han kvalade på sent 90-tal in i 125cc SM vid några tillfällen, numera motionsåkare. Likaså Henka Thorn, Guinessälskare av rang och lagledare för SMK Motalas Seriecrossåkande 2011. Ett härligt gäng helt enkelt!

Banan för dagen Vadstena – Fjuk – Jungfrun.

Starten, undanvindsstart i ganska lätta vindar . Då det såg trångt ut vid lovartsbojen valde vi att starta en bit ner på linjen i fri vind. Fick upp den stora vita gennackern utan problem. Team ingen aning hissade inte sin spinnacker med en gång utan startade ännu mer i lä med genua och tryckte upp fältet en del. Vi duckade ner akter om dom och kom iväg i ett fritt spår. Vart lite smårörigt vid lovartsbojen för en del såg det ut som. 

Nu var det raka spåret ut till Fjuk med gennacker. Ganska byig frånlandsvind som bitvis vart lite för brant i byarna för den stora vita gennackern. Men med en kropp byggd delvis av Guinness och en motionscrossåkare som hängde föredömligt på kanten så stretade vi på. Vi ledde fältet med Per Harder som 2:a. Nedtagningen av gennackern gick fint. Vet inte om vi riktigt har klurat ut bästa sättet att plocka ner/hissa gennackern på. Vi gör som följer vid nedtagning: Faller av lite. Släpper tackline. Tar hem i lä skot och samlar ihop så mycket segel (underlik) som möjligt, viktigt att få upp tackhornet snabbt så det inte böjar tråla.. Sedan släpper någon fallet och så river vi ner alltihop.

Rundade Fjuk med lite lagom marginal och började kryssa mot Jungfrun. Det här tyckte vi skulle bli riktigt intressant att se hur vi kunde segla båten med lite folk ombord. Per Harder gled så sakteliga förbi i sin Maxi Mixer. Men vi höll en skärgårds 30:a bakom oss! Det går åt rätt håll med kryssfarten i alla fall. Ganska nöjda med kryssen började det bli dags för rundning av Jungfrun. Såg ut att bli en fin Code 1 bog in till Vadstena och mål.

Rundade Jungfrun som 2:a i fältet och hissade Code 1:an. Gick fint mot mål men vinden mojnade mer och mer. Tillslut låg vi helt stilla och seglen hängde… Jag tror att alla bakom oss också fick totalstopp så småningom. Den enda som klarade sig var Harder som lungt och fint seglade in i mål. Jag vet inte exakt hur länge vi låg där men så sakteliga kom vinden och fyllde på bakifrån. Gennackern hängde redan uppe då vi hade provat hela garderoben i nollvinden. På väg in mot mål fyllde vinden på lite undan för undan. Gick imål som 2:a i fältet. Gratulerade Per Harder med besättning som kom gående på bryggan och såg minsta sagt nöjda ut , snyggt seglat!

Tyvärr hade vi inte tid att vara med på bjudningen i Vadstenas klubbstuga efteråt så någon resultatlista har jag tyvärr inte sett. Dock träffade min far på Mats Brodd som seglar H-Båt. Han meddelade att vi kom på en 4:plats!

Söndagens två race var vi inte med på då det var kalas på lördagskvällen för någon som hade fyllt jämnt.

Stort tack till Matte, Henka och Far för en fantastisk härlig och glad dag på sjön!

Posted in Elliott 770 | Leave a Comment »

Sammanfattning Vättern Race 2011 på Elliott 770, Mary Lou.

Posted by vatternsailing på juni 28, 2011

Jag (Ola Danielson) och Krister Gustafsson bestämde på onsdagen att på fredag kör vi Vättern Race med Mary Lou! Jag hade precis fått någotsånär liv i elsystemet så lanternorna fungerade. Simone och Bandito ligger på kusten och vilar sig efter Wastki 2 star och någon måste ju köra shorthanded på Vättern Race när dom är vänliga nog att försöka ordna shorthandedklass. Tyvärr blev det bara vi så det blev ingen shorthanded klass, men med glatt humör körde vi ändå i vanliga SRS-B klassen.

Årets race såg ganska annorlunda ut än tidigare år med en helt ny bansträckning. Man hade tillexempel en ”katapultstart” vilket innebar att man efter start seglade en kort bit för att sedan runda en tetra och segla tillbaka och runda lovarts startboj. Först dit på beräknad tid var Team Parra i en Maxi Racer som vann spurtpriset. Tidigare har man kört ganska långa ben och få rundningar. Iår gjorde man helt tvärtom och körde ganska korta ben med många rundningar. På sätt och vis roligare då man på grund av bandragningen har mer koll på sina konkurenter än man haft tidigare år. Det blir inte heller lika långa ”sittaochåkaben” utan det händer lite mer med segelskiften och så vidare. Dock blir det ganska mycket jobbigare än vanligt. (mer fysträning i vinter vore kanske bra)

Nu till racet:

Halvvindsstart: Startade lite försiktigt med Code 1:an på rulle för att snabbt och lätt kunna plocka ner vid första rundingen. Ville inte ligga och bråka med gänget uppe i lovart utan satsade på hyggligt fri vind en bit ner. Gick hyffsat bra ut till första märket, plockade ner och körde sträckbog tillbaka till startbojen. Hissa code 1:an igen, lite platt i början men vi skulle ju segla brantare efter Vanäs udde och ville hålla igen lite på krafterna. Körde Code 1:a hela vägen ner till Enebågsudde. De flesta andra om inte alla fick plocka ner sina ballongsegel en bit innan rundning.

Upp med focken innan rundning, ner med Code 1:an, upp med Gennackern, Ner med focken, segla. Mitt i dessa förberedelser tyckte Krister att det var läge att filma lite =).

Kändes som att vi hade bra häng på fältet vid rundning även om vi låg lite bakom. Mats Lindberg i Dehler 36 med 1,23 i lys (samma som vi) rundade en bit framför. Alltid kul att hålla koll på dom med samma lys. När vi fått upp den vita gennackern började vi så sakta tugg ifatt dom framför. Per Harder i sin Maxi Mixer luffade oss lite med sin genua då det tog en stund för honom att få upp spinnackern. Efter lite bök och stök gick vi i lä om honom och kom fria. Nu fick vi verkligen känna hur kul det kan vara att sitta i en liten lätt båt med mycket segel! Vi gled ikapp och om alla utom en Aspect 40 och en First 47.7. När vi närmade oss Käverön blev det ganska brant och Evert Mejstedt i en Scanner 361 gled om oss. Dock lurade vi oss förbi dom vid rundningen. 

Rundade Käverön och började kryssa mot Fjuk. Här fick vi ingen ordning alls på båtfarten. Evert kom som ett lokomotiv, dom seglade högre och bra mycket fortare. Lite frustrerade kämpade vi på och fick tillslut lite ordning på grejerna. Krister såg till att vi plockade några fina vindvrid. Dock så tappade vi ganska många båter här.

Rundade Fjuk och seglade mot Lakaskär, hissade Code 1:an. Lugn bog där jag trodde att vi skulle plocka in mer på dom framför än vad vi gjorde. Lagom uppe vid lakaskär tunnade vinden ut mer och mer. Jag gissar att Aspect 40:in och Firsten blev liggandes här en stund. Samtidigt som det lättade så vred det emot mer och mer. Jag tyckte att vi skulle försöka kryssa med code 1:an och bytte skotpunkt. Dock sträckte vi mest upp underliket och akterliket tvistade enormt. När vi har provat seglet tidigare tyckte jag att det fungerar fint att bara kroka code 1:an i en dyneemasling runt peket. Funkar jättebra om man seglar halvvind.  Kan man inte justera skotpunkten längre fram så kan man höja hela seglet istället. Så det blev till att hänga ut på peket och trä i en egen tackline till Code 1:an.

Rundade Lakaskär och seglade mot Flisen norra med ett helt gäng båtar inte för långt framför. Vinden hade vridit så mycket i den lätta vinden att vi kunde hissa gennackern igen. Seglade om en Diva 35:a. Tuggade in lite på dom framför. Kändes kanon, skulle längsta benet på hela banan passa oss som handen i handsken?!?. Nej. Innan vi hade passerat Stora Rökna vred det emot och kom ganska mycket vind. Vi plockade ner gennackern och seglade fock med lite släpp i skoten. Vinden ökade, vi tog ett rev. Det ökade lite till. Vi tog andra revet. Här var vi nog väl försiktiga som tog andra revet. Vi tappade brutalt på alla andra.

Rundade Flisen norra och seglade mot Jungfrun med 2 rev i storen. Hissade Code 1 :an igen. Vart ingen jättehit trots ganska bra med vind. Det rätta hade nog varit att hissa den röda gennackern. Slå ut ett rev istället för att byta gennacker är inte heller jättekul på undanvind med kraftigt svepta spridare. Återigen seglade vi lite för försiktigt.

Rundade Jungfrun och började kryssa mot Granvikspricken. Nu hade vinden mojnat något så vi slog först ut andra revet men efter en stund även det första. Kryss i glafsig sjö är inte en liten lätt båts melodi. Lika roligt och lätt som det var efter rundningen av Enebågsudde, lika surt och svårt var det nu. Under sådana här förhållanden finns det en hel del att lära sig. Dom som hade koll på sin båt under det här benet behövde nog inte göra mycket mer än ett stickslag vid Granvik. För oss vart det lite mer än så… Väl i smult vatten i Granvik så fick vi helt ok ordning på båtfarten.

Rundade inne i Granvik för att segla sista benet in i mål i Karlsborg. Vi var strax före Team underbar i en X-95 som seglade fatt oss något oerhört på kryssen hit. Hissade Code 1 en sista gång. Kunde hissat gennackern en bit men vi gjorde bedömingen att vi skulle tjäna på att köra Code 1:an då vi kunde ha den uppe längre. Körde ifrån X-95:an en del. Plockade ner Code 1:an och fick en sträckbog med fock in i mål.

Trötta men nöjda och glada gick vi imål, lämnade av Krister och fick hjälp av min far att segla hem båten. Tråkigt att inte ha tid och vara med lördagskvällens goa tjat med grill vid CSS klubbstuga.

Efter seglingen kan man konstatera att vi skulle ha seglat fortare. Nu kom vi sist och fick Vättern Race Jumbo Trophy, en piratflagga som man ska brodera in sitt namn i och ha hängandes i sitt akterstag under resten av säsongen. (Mary Lou har tyvärr inget akterstag =)). Team Parra i Maxi Racer vann SRS – B. SRS – A vanns av Susanne Heinemo i en Elvström 1/4ton. Fullständiga resultat finns här.

 Stort tack till Krister Gustafsson!  Tack även till Adde Karlsson som tog hem piratflaggan till oss (Adde´s Team Ingen Aning tog en fin andraplats i SRS – A). Sist men inte minst, tack till CSS för ett alltid mycket trevligt arrangemang. /Ola Danielson

Posted in Elliott 770, Shorthanded | 6 Comments »

Elliott 770 vinnare i SRS

Posted by vatternsailing på maj 23, 2011

Jag fick i onsdags chansen att åka med i en sportbåt igen. Det har ju gått några år nu sedan jag sålde min J/80, Rock´n Roll. Ola Danielson har ju inför säsongen köpt en Elliott 770 så Vättern Shorthanded Sailing har ju en hel drös med båtar att välja på just nu, kul! Konceptet är likt J/80 med genacker på peke men Ola´s båt är lite lättare, sticker djupare med 1,7 m och seglen är riktigt high-tech med fathead stor och exotiska material som inte är tillåtna för J/80. Ola´s Mary Lou mäter i SRS 1.23, det är högt. Min erfarenhet från J/80 som hade 1.24 när jag seglade är att det är svårt att segla upp till handikappet i hårdare vindar om man inte har full besättning som kan hänga ordentligt för att fått bett på kryssen. På länsen går båtarna fort!

Vi seglade på onsdagen i höga SRS och ett startfält som inte var så stort, det var vi och 3 Rivaler. Rivalerna har ju fått höjt SRS med hela 0.03. Banan på onsdagen var en kryss-läns som kördes två varv. Vinden var runt 4 m/s under det första varvet och nästan hela vårt andra varv. När vi gick i mål så ökade vinden till 6 m/s vilket gynnade de båtar som var kvar ute på banan.

Med de förutsättningar som vi hade besättningsmässigt att vi inte hade seglat båten många minuter så gick det över förväntan. Vi vann, inte med många sekunder ska sägas men ändå. Min uppfattning var att vinden var näst intill optimal för Elliotten, bra tryck på kryssen och lätt på läns men tillräckligt för att få den lätta båten att glida riktigt fint med den stora genackern. ”Stena” kom tvåa endast slagen med 20 s på handikapp, om de hade kört spinacker även andra varvet hade de säkert vunnit. Jag tycker allt som allt att det gav mycket mersmak för Mary Lou, med lite samträning och båthantering kan det blir riktigt bra!

Ett tips på båt och genackerhantering finns här.

Resultaten från seglingen finns här, och tack till tävlingsledningen i Motala Segelklubb som arrangerade.

/Krister

Posted in Elliott 770 | 1 Comment »

Premiärsegling av Elliott 770 – Mary Lou

Posted by vatternsailing på april 26, 2011

Efter en mycket förväntansfull vinter åkte båten i sjön 15:april. 17:e var det dags för första seglingen! Här ser man nästan hela det nya båtnamnet och loggan som jag och min sambo har knåpat ihop. Roger Gallian på Otema i Motala printade.  Jag är helnöjd!

Nyfikenheten man har byggt upp genom att snegla ut på båten genom fönstret på jobbet var nästan absurd. Så iförda våra finaste Ullaredsoveraller tog vi en tur.

För ovanlighetens skull stod jag denna gång till rors och far fick ta in tampar/fendrar och hissa segel. Härlig känsla! Han fick upp grejerna enligt plan.

Det vart en kort tur på 6,4nm. Men vi hann med att kryssa lite och hissa gennackern en gång. Spontana känslan är att båten är väldigt lättdriven, speciellt på undanvinden. Jag tror inte att man behöver inte ligga och skära med alls lika branta vinkla som vi är vana vid med Simone. Dock kändes det som vi hade lite svårt på kryssen. Märkligt vore det väll annars med tanke på att det var första gången i båten.

Mycket bilder denna gång. Mer text kommer när vi har seglat mer vilket tyvärr inte har hunnits med ännu. Var sak har sin tid och nu ligger prioriteten på att få fason på Simone inför Watski 2 star. Det är mycket som är roligt iår!

Posted in Elliott 770 | 8 Comments »

SRS-(R)evolution!

Posted by vatternsailing på mars 8, 2011

 
Årets SRS-uppdateringarna kan väl knappast ha gått någon obemärkt förbi, eller vad sägs om höjning för ca 330 båtar och sänkning för ca 120 båtar?
SRS-kommitén har verkligen inte legat på latsidan, frågan är väl om det inte är svårt att få till bra bedömningar med så många ändringar på en gång? Det diskuteras ganska flitigt på Blur.
Jag har ganska länge haft en känsla av att båtproducenter har velat pusha för höga SRS-tal på sina nya båtar för att locka köpare. Utom några få som te.x Linjett och Arcona som enligt mig har insett att köparen blir gladare av att han/hon placerar sig bra på kappseglingar än att man har ett högt SRS-tal.

Detta tror jag har gjort att vissa äldre båtar har halkat efter lite och att hela SRS-trappan har höjts så att säga. (de äldre båtarna får jämfört med nya båtar ett lägre SRS)

Så istället för att sänka alla ”nya” båtar en aning så höjer man många gamla istället. Det låter i mina öron lite bakvänt då det borde vara mycket fler äldre båtar än nya. Behöll man däremot dom äldre båtarnas (endast mindre justeringar på dom äldre) SRS-tal så skulle man kunna ha dom som bas i systemet och därmed lättare få ett jämnare resultat. Som det är nu känns det som om man börjar lite på ny kula och att det kommer krävas några år för att köra in systemet.

Jag har ju mest seglat långsmalt genom åren och har givetvis kollat lite vad årets förändringar innebär för vår del. En höjning från 1,24 till 1,27 för en standard Wasa 55. Vi kör ju inte standard utan har en ”äkta” Code Zero (läs mer) dock är vår gennacker mindre än vad dagens SRS tillåter så det blir spännande att få hem årets mätbrev! Här kan man läsa lite om hur SRS-kommitén sätter sina SRS-tal. Bland annat skriver dom att ”Långsmala båtar med modern undervattenskropp höjs generellt, i några fall ganska kraftigt.” Man kan gissa att förra årets Tjörn Runt tog skruv. SRS är och förblir ju ett system där vissa båtar kommer fungera väldigt bra i vissa förhållanden och mindre bra i andra förhållanden. Årets Tjörn Runt passade perfekt för långsmala båtar. Ett år med lättvind hade vi sannolikt inte sett samma båt längst upp i listan.

”Långsmala båtar med modern undervattenskropp höjs generellt, i några fall ganska kraftigt.”

Vad som menas med modern undervattenskropp är lite luddigt, menar man båtar med platta bottnar och hyggligt moderna kölar och roder likt Wasa 30 +0,01, Eloge 38 -0,01, Aspect 40 -+0,0?. Eller menar man helt enkelt långsmala båtar som inte är långkölade utan har ”delade underliv”. Tittar vi lite närmare på olika långsmala båtars undervattenskroppar och dess nya SRS-tal så kan man bli lite frågande.

Wasa 55 fick höjt 0,03 och har som man ser ett djupt V-format skrov med lutande köl och en lång skädda mellan köl och roder. Skäddan man ser som går ner längs rodret finns inte på den flesta 55:orna.

Wasa 30 som fick höjt 0,01 har en modernare undervattenskropp.

Smaragd fick höjt 0,01, den har som synes en inte helt modern undervattenskropp.

Det här är ju bara en liten jämförelse och jag är ju helt klart jävig i målet men jag tycker det verkar lite märkligt.

Men framförallt är det riktigt kul att det händer grejer inom SRS! Det känns som om SRS kom till liv igen efter namnbytet från Lys. På sikt tror jag det här kommer bli väldigt bra. Och med lite tur kanske Elliott 770 får sänkt i år =) Ser fram emot en mycket intressant säsong!  Kommentera gärna. /Ola

Posted in Code Zero, Elliott 770, Regler, Wasa 55 | 12 Comments »

Elliott 770 – Ola´s nya båt inför säsongen 2011

Posted by vatternsailing på november 3, 2010

Vättern Shorthanded Sailing har utökats med en ny båt. Det är Ola Danielson, som i vanliga fall gastar framgångsrikt på sin pappas Wasa 55 ”Simone”, som köpt Oskar Skotings heta Elliott 770.

Grattis Ola till en fräck båt! Jag trodde att du var inne på långsmala båtar typ Wasa 30? Varför valde du en sportbåt?

Tack! Jag har ganska länge tittat på konceptet med trailerbara båtar vilket jag gillar skarpt. Framförallt enkelheten/smidigheten med att kunna åka iväg en vecka till valfri kust och segla, slippa kanalen. Men även på vår och höst. Ingen inombordare, vattentoalett eller vattensystem som ska konserveras. Visst gillar jag långsmala båtar, speciellt shorthanded. Då har man ju inget kött på kanten att ta till och det är inte lika viktigt på en långsmal båt. Men framförallt gillar jag ”snabba” båtar. Det ska även bli väldigt intressant att segla en båt som är byggd efter ett hel annat tänk än Wasa55 som jag är van vid. Jag har fått lite blodad tand på det efter att ha fått segla med dig på Bandito.

 

Hur är historiken kring det här exemplaret? Vad jag förstår så är båten byggd i Ungern 2001 och importerad till Sverige 2002?

Båten är ritad av Greg Elliott från Nya Zeeland. Där är trailier/sailier konceptet mer vanligt än här hemma. Just min båt är däremot byggd i Ungern 2001 på licens, där finns ett klassförbund för båttypen. 2002 kom båten till Sverige och verkar ha kappseglats ganska sparsamt. 2009 köpte Oskar Skoting båten och fräschade upp det mesta vad gäller segling.

Kan du beskriva konstruktionen av båten? Den är utrustad med sänkköl?

Sandwichskrov och även en del sandwich i däck. 1 par kraftigt svepta spridare, inget backstag. Kolfiberpeke på 1,8m för gennacker. Sänkköl med 400kg bulb, djup 0,6 – 1,7m, kölen sitter i en költrumma som går genom hela båten från botten till rufftak. Detta tar ju en del plats i båten men är ju bra när man kör på trailer alternativt vill smyga in i en egen liten vik. I övrigt finns 4 bra kojer.

Båten har uppgraderats en hel del under 2009 map på tampar, däcksutrustning och instrument

 Här har ju Oskar och han besättning gjort ett jättejobb. 

Spinlock XAS avlastare, 2009. Spinlock Racing snabbcleats, 2009.

Spinlock Winchfeeders, 2010. Block Ronstan Kullaggrade, Selden, Harken.

Alla tampar är nya i Dynema från Liros & Robline.

Tacktick Kolfiber Mastdisplay med dubbla skärmar (trådlös), visar fart, vind, djup mm.

Tacktick vindinstrument i sittbrunnen. Lowrance plotter 6tums skärm, 2010.

Stereo, med 2st högtalare i sittbrunn. 2009.

Vilka typer av segel har du till båten?

Det finns ganska gott om segel till båten men dom som kommer användas vid kappsegling är: Storsegel Technora Black G2 Mebrane Racing, Fathead, med kolfiber lattor. Tillverkat 2009. Fock 110% Technora Black G2 Membrane Racing. Tillverkat 2009. 110% Fock Racing Dacron. Racing Gennaker AIREX. Sytt 2009. Code 1 Nylon ( mäter in som gennaker) Inkl. Selden CX 15 rullsystem. Nytt 2010.

Vilka planer har du inför 2011?

Den grova planen är att få ut Simone på ostkusten på våren för att köra watski2star och när man är där passa på att köra fler shorthandedrace. Vilka återstår att se. Sedan tänkte vi komma tillbaka lagom till Holmgrens Vättern Kors och Tvärs. Och sedan köra de kvarvarande kappseglingarna i Norra Vättern med Simone. Elliotten kommer det i år mest att seglas kvällsseglingar och cruisingsegling med. Kanske även Vättern Race om man är hungrig på mer segling efter Watski2star. Då jag nu har egen båt tänkte jag även prova lite solosegling (träning). Min far är av den åsikten att man lättare har sönder saker solo (stämmer troligen). Men nu har jag ju egna saker som jag kan ha sönder så då är det ju upp till mig. Givetvis vill jag segla mer men man får vara realist. Blir det mer är det bara bonus. På drömlistan vore det ju fint att hinna med Bohusracet och även prova Blå Jungfrun Race men det är osannolikt i dagsläget.

För den som vill kolla in mer om Elliott 770 så har Blur tidigare skrivit en del om just Ola´s båt.

Det finns också en hel del information från konstruktören ,  här och här, bland annat ett båttest på svenska.

Nedan har vi också SRS brevet för Elliotten för 2010.

/Krister

 

  SRS-MÄTBREV 2010Giltighetstid: 2010-12-31 SRS-TAL: 1.22Utfärdat: 2010-04-20
Ref.nr.: E3537
 

 

Båt Ägare
Båtnamn     Konstruktör Greg Elliott Oskar Skoting
Båttyp Elliott 770   Byggmaterial GAP  
Segelnr 1   Motortyp    
Varv Pernon Yachts   Motorstyrka    
Konstruktionsår 2001 Propellertyp Saknas Klubb: KDSS

 

   
Skrov Rigg  
Längd 7.70 m     Riggtyp Partial      
Vattenlinjelängd 7.20 m     Kolfibermast Nej    
Bredd 2.50 m     Backstag Nej    
Djup 1.75 m     Bogspröt 1.80 m    
Deplacement 1,25 ton   P 9.50 m    
    E 3.85 m    
Köl   Förtriangelhöjd 8.90 m      
Költyp Fenköl med bulb   Förtriangelbas 2.70 m    
Kölmaterial Stål   Spinnakerbom 0.00 m    
Kölvikt 0,4 ton      
Bulbmaterial        

 

 

 
Obligatorisk utrustning:
Dynor Ja Inredd förpik Ja Pentry Nej Batteri Ja Mantåg 600  mm Toalett Nej                      
Bord Nej Förtöjning 10 kg                      

 

  
Segel
Segelbegränsning 1 storsegel, 2 försegel samt 2 gennakrar

 

Storsegel ¼-bredd ½-bredd ¾-bredd 7/8-bredd  
  1.89 2.73 3.36    

 

Försegel ¼-bredd ½-bredd ¾-bredd FP FL  
  2.07 1.48 0.75 2.80 9.30  

 

Spinnaker (symmetrisk)  SL UL ½-bredd max|FL-AL|  
  0.00 0.00 0.00 SL*0.02  

 

Spinnaker (asymmetrisk)  FL AL ½-bredd UL  
           

 

Gennaker FL AL UL ½-bredd ½-bredd (min)  
  11.58 9.20 6.84 6.64 4.45  

 

Posted in Elliott 770 | 15 Comments »