Vättern Shorthanded Sailing

Archive for the ‘solosegling’ Category

Vilka kan tänkas segla solo race 2011?

Posted by vatternsailing på november 17, 2010

 

Vi är ett gäng på ostkusten som kan tänka oss att börja segla flera solo race. Vi gjorde försök på Westervik Shorthanded Race 2010 men kom inte ända fram, 2011 kommer att bli bättre. Blå Jungfrun Runt seglade jag, Krister Gustafsson, som ensam båt solo och det var en höjdare! I år har vi lite större förhoppningar att få till några bra seglingar, vilket bla beror på att vi har blivit en kärna som lärt känna varandra och har ett starkt intresse att få igång soloseglandet.

 

  • Krister Gustafsson, Mount Gay 30
  • Erik Barkefors, Maxi 777
  • Jonas Claesson, Humphreys 30
  • Magnus Ståhlgren, J/105
  • Berton Augustsson, Mumm36
  • Sandor Moldovan, tbd
  • Ola Danielson, Elliott 770
  • Jesper Hoffstedt, Pogo 650
  • Ulf Brändström, Nacira 650
  • Paul Gaskell-Brown, JOD35
  • Stefan Eneman, Dynamic 35

 

Vi kommer att ha en träff i januari 2011 i Oxelösund och diskutera under vilka former vi kan segla solo, vilka race är lämpliga, kanske ngt spännande föredrag och framförallt trevlig samvaro. 

Om du kan tänka dig att segla solo race 2011 och vill delta på solo träffen i januari eller bara vill ha information om vad som händer får du gärna ge oss din kontaktinformation. Även västkustseglare givetvis välkomna!

 

krister.gustafsson@yahoo.com 

erik.barkefors@gmail.com

Posted in solosegling | 2 Comments »

Ulf Brändström efter 1000 nm solo!

Posted by vatternsailing på augusti 2, 2010

Ulf Brändström jobbar målmedvetet på mot MiniTransat 2011. Under försommaren genomförde han två doublehanded kvaltävlingar i sin Nacira 650 och nu under juli betade han av den långa och tuffa 1000 nm soloseglingen som krävs för att få segla MiniTransat. För oss som kör lite solosegling här på hemmaplan är det guld att få ta del av Ulfs erfarenheter hur han hanterar stress, sömn och säkerhet. Sug i er!

Grattis Ulf till en grym segling. 1000 nm solo i en minitransatbåt! Hur känns det?

– Det känns bra! Jag är väldigt nöjd med att nu ha kvalificerat mig till Transat 2011. Jag har dock ett obligatoriskt race kvar nästa år som jag måste fullfölja för att kunna starta Transat.

Du valde en bana från Lorient i Frankrike upp mot Irland och sedan tillbaka till Lorient via LaRochelle och Frankrike. Hur resonerade du när du valde den här banan?

–  Det finns 2 banor man kan välja, en i Atlanten och en i Medelhavet. Jag valde Atlanten för att den anses mer krävande och mer relevant för den segling jag har som mål för den här kampanjen.

Vilka förberedelser gjorde du på båten innan du gav dig iväg?

– Nu i efterhand tycker jag nog att båten kunde varit mer genomgången. Vissa utmaningar och risker jag ställdes inför kunde ha undvikits med ännu bättre förberedelser. Men jag prioriterade att ge mig av eftersom det var gynnsamma väderförhållanden. Det visade sig dock att det ändå var helt fel. Nu efteråt inser jag vikten av att ha med en extra fungerande VHF-antenn. Min VHF-antenn i masttoppen förstördes efter en stor wipeout under andra natten. Vid det tillfället var inte båten ordentligt ”stackad” så i samma veva slogs min kortvågsradio ut. Detta gjorde att jag inte hade möjlighet att få någon som helst väderinformation under min resa. Ovissheten och barometern snabbt fallande gjorde vägval och den psykiska prövningen mer utmanande. Jag var uppe 3 ggr i masten under rätt hårda förhållanden vilket jag tog ganska mycket stryk av fysiskt. Allt detta kunde ha undvikits om jag hade dubbelkollat att den extra antennen funkade.

Hur förberedde du dig själv?

– Den fysiska träningen som jag har genomfört det senaste året har jag definitivt nytta av. Sömnträning där jag sovit i 20-minuterspass under perioder har varit otroligt viktig. Jag kände inte av någon sömnbrist överhuvudtaget under den här kvalseglingen.

Vilken typ av mat och vätska har du med dig på en sådant här race?

– Frystorkad mat och 40 liter vatten. Inget snacks denna gång. Däremot syndade jag med en kopp kaffe efter att ha hittat lite kvarlämnat sen sist… Kaffe är ju egentligen totalförbjudet eftersom det både är vätskedrivande och påverkar sömnen.

Vad har du för kläder med dig. Kör du din Ursuit dygnet runt?

– Ja. Jag kan inte nog betona vikten av bra kläder. Under hela min seglingskarriär har jag aldrig upplevt en så bra produkt som Ursuit. Vid extrema förhållanden är den helt överlägsen.

Hur såg väderprognosen ut när du gav dig iväg. Jag vet att du väntade in lite mer gynnsamt väder kring den 17:e juli?

– Ja det såg till en början av gynnsamt ut men det var otroligt ostadiga förhållanden. Det gjorde seglingen ganska extrem vissa perioder.

Jag brukar känna att när jag ska segla lite längre att jag gärna vill starta i dagsljus för att bli lite varm i kläderna inför första natten. Hur resonerar du här?

– För mig spelar det ingen större roll. Jag tycker man kommer in i rytmen först efter 2 dygn ändå.

Det är en väsentlig skillnad att segla solo jämfört double. Hur hanterar du krävande manövrer ex revning eller byte av försegel? Undanvindsegling och gippning.

– Egentligen är det inte så stor skillnad. Man kanske seglar till 75 % av båtens prestanda jämfört med 90 % vid twohanded. Revning, byte av försegel mm sitter i ryggmärgen nu efter coachningen jag tar del av. 

Schaktningar. Hur hanterar du nedgångar i humöret. Nätterna är långa och tuffa?

– Nedgångarna i humöret får ni se på de filmer som kommer… Men generellt sett så har man fullt upp med segelbyten och att pusha båten för att hinna tänka på annat.

Jag kan ibland uppleva speciellt när jag är trött och vädret lite hårt att jag blir passiv. Istället för att jag seglar båten så seglar båten mig?

– Jag tillåter mig inte att bli passiv. Det undviker jag genom att ha både ”sailcharts” och  ”polardiagram” upptejpade i sittbrunnen. Detta tillsammans med alarm på fartloggen gör att mina beslut i stort sett är fattade för mig. 

Segling i engelska kanalen är tuff. Mycket fartyg att ta hänsyn till?

– Det är extremt psykiskt påfrestande. Och speciellt under hårt regn/åska och ingen fungerande VHF i uppemot 35 knops vind. Det är svårt för fartyg att se mig, och svårt för mig att varna gjorde att man fick en stark känsla av rysk roulette. Nog det mest skrämmande jag varit med om. Det var ytterst nära att gå åt pipsvängen natten den 21a då jag råkade komma ivägen för en oljetanker. Förhållandena den natten är nog de extremaste jag någonsin upplevt ( Toppfart 20,92 knop med 3 rev i storen och två i focken med 150 grader truewind, Rykande sjö och åska rådde och vetskapen av att det var fullt av osynliga ”monsters” runt omkring en gjorde det hela lite väl spännande)

Väderprognoser, hur får du in dem och hur ofta?

– Jag fick inga förutom en gång då jag gick en omväg nära kusten för att få täckning på mobilen.

Hur upplever du att det är att vara ensam utan någon speciell kontakt med omvärlden så lång tid?

– Jag upplever det som ett 24-timmars jobb att pusha båten till max av min förmåga. Det finns inte så mycket tid över för att känna efter.

Hur hanterar du din rädsla? Kanske aldrig är rädd?

– Jo, jag var orolig. Jag var väl medveten om riskerna och försökte att begränsa dom så mycket som möjligt men samtidigt inte låta det hindra pushandet av båten och mig själv. Det är svårt att föreställa sig utmaningen förrän man är i den… Engelska kanalen och speciellt Ushant TTS är en ren skräckupplevelse vid extrema förhållanden i en sådan liten båt. Före min resa mindes jag gånger jag seglat i området med betydligt större båtar då det var rena barnleken med höga master och radar, VHF osv. Det är egentligen  rätt galet att man inte tillåter AIS i miniklassen.

Vilken strategi har du när det gäller sömn och vila?

– Sover bara när jag känner att båten går perfekt. Annars trimma, pusha. Generellt sover jag mycket lite vid kryss och hård undanvind eller stiljte. Öppen bog utan spi är perfekt för sömn då autopiloten inställd på skenbar vind gör ett betydligt bättre jobb än en själv.

Säkerhet på däck är ett speciellt ämne. Svårt att hitta en bra balans mellan att vara flexibel och samtidigt vara helt säkrad.

– Man säger att man alltid ska vara ikopplad men i verkligheten funkar det inte så bra. När man har spinnakern runt förstaget, masttoppen i vattnet och en skrikande autopilot är det en utmaning att vara fastsatt i ett snöre som alltid upplevs för kort. Har dock gjort så här: en livlina kopplad till vardera längsgående webbing som löper längs styrbord/babords sida. Dessa är inte kopplade till min sele men har jag ett problem på styrbord sida så kopplar jag på selen på styrbord sida. Låter kanske märkligt men i praktiken fungerar det utmärkt. Generellt sett är alla miniseglare väldigt lite ikopplade. I miniseglingskretsar anses fastfind vara viktigast. Det finns åtskilliga fall där soloseglare drunknat släpande i livlinor.

Båten får slita hårt. Maxfart på drygt 20 knop och segling 1000 nm. Har mkt gått sönder?

– Sliter nog mer på mig än på båten. Men listan efter kvalseglingen är:

Reva i storen, masttoppsinstrument/givare skadade efter åtskilliga wipeouts, VHF-antenn. Radio. Roderbussning (igen). Storskotsfäste till bommen. Peke. Några exploderade block.

Hur är din egen fysik efter en sådan här tur?

– Ömma, trasiga händer samt lite allmänt mörbultad efter mina masttrapatseter. Men ganska hyfsat med tanke på att jag verkligen försökte pusha och hitta mina fysiska och mentala gränser denna gång.

Hur känner dina anhöriga för dina resor. Är de oroliga när du är ute och hur hanterar ni det i så fall?

– De stöttar mig fullt ut i det här projektet. Men visst känner de till att det är förknippat med vissa risker.

Tack Ulf och lycka till i din fortsatta satsning mot Mini Transat 2011 önskar Vättern Shorthanded Sailing/Krister

Posted in Mini Transat, Nacira 650, solosegling, Ulf Brändström | 5 Comments »

Blå Jungfrun Race – hur gick det?

Posted by vatternsailing på juni 21, 2010

Fem båtar kom till start i årets Blå Jungfrun Race, 80 nm med start vid Kalmar, upp och runda Blå Jungfrun och tillbaka. Bandito, First 31.7, Hanse 370, X79 och en Elan 340. Starten gick 19:30 på fredagskvällen med sydväst till väst 10-15 knop. Jag var den ende som körde solo.

Min start var hyggligt över linjen men hade misstagit mig på vindriktningen inne i hamnen så jag hade kopplat den lilla gennackern på fel sida på båten och vattenballasten också då på fel sida. Jag hade också taget ett rev inne i hamnen men ångrade mig strax före start. Blev då lite stressig att tömma vattnet, slå ut revet och hann inte plocka över genackern. X79 var först över linjen men väntade några minuter med att hissa spinacker, Elan 340 körde inte med undanvindssegel alls medans Firsten och Hansen satte sina strax efter start och fick bra tryck direkt och ryckte i ledningen. Jag pumpade upp vattnet i lovart, tog några bilder på konkurrenterna, riggade om genackern och hissade sedan på. I det läget var jag sist i fältet, några längder efter X79 och Elan340, Firsten och Hansen hade dragit iväg längre bort.

Bra tryck med lilla genackern och lagom till första rundningen vid Masknaggen så körde jag förbi X79 an och Elan 340. Jag hade också plockat lite på Firsten och Hansen men de gick bra på länsen båda två.

På benet upp mot Dämman gick Firsten och Hansen ett eget spår mera mot Öland med sina spinackrar, några uppskärningar på Hansen som hade ledningen och verkade ha ett lite djupare segel. Jag gick lite högre med min Reacher och lite fortare än de två framme men det tog några timmar innan jag hade hunnit upp dem. Elanen och X79 sladdade en del bakom.

Enligt vindprognosen skulle det avta och vrida emot senare på kvällen och det blev också så. Vridet kom dock väldigt hastigt och ganska stort med 20-30 grader skulle jag uppskatta. Firsten var väldigt snabb med att riva sin spinacker och kunde börja segla bidevind för babords halsar. Medan jag rev genackern så hade de gått förbi på min babordsida. Hansen låg mera på styrbord. Min väderman för kvällen, Jonas Claesson rekommenderade via SMS och telefon att hålla mig mera mot västsidan i sundet så jag gjorde ett slag in mot mitten av sundet och var i princip lika med Firsten som tillsammans med Hansen gick för babords halsar mer utmed Öland.

Jag tyckte dock att det var lite tokigt att separera från de andra båtarna för mycket i den nu mycket lätta vinden så jag bestämde mig för att gå tillbaka för att få lite sparring och kunna hålla koll på dem.  Men nu dog vinden ut helt. Några timmar utan vind mitt i sundet. Här bröt X79 och Elan340 fick jag veta senare.

Jag låg och slumrade i sittbrunnen och försökte hålla koll på de andras lanternor. Vinden kom tillbaka först in mot Öland uppfattade jag. En av de två båtarna, jag vet inte vilken fick vinden först och jag såg att de gjorde riktigt bra fart och trodde först de hade brutit och startat motorn. Sedan började även den andra båten gå framåt och efter en kort stund så fick jag vind också. Det var fortfarande västligt som kom så jag kunde sätta den lilla genackern igen och hade en bra vinkel eftersom jag låg mitt i sundet. När det sedan ljusnade och ngn timma från Blå Jungfrun såg jag att jag hade en ganska rejäl ledning. Jag sträckte bra upp mot ön men bestämde mig för att riva genackern om det skulle komma ett motvrid, vilket givetvis var en helt galen ide. Inget vrid kom och Firsten körde sin spinacker trots sin brantare vinkel i lä så jag hade lätt kunnat köra hela vägen fram.

Hur som helst, jag rundade Blå Jungfrun som första båt med Firsten några minuter efter och Hansen ytterligare en bit efter. Vid rundningen verkade Firsten ha lite problem att ta ned sin spinacker så jag kunde glida ifrån ytterligare. Efter rundningen kunde jag sätta genacker igen för att börja sträcka mot Dämman. På vägen upp avtog vinden ytterligare och vred emot så båtarna bakom fick först ta ned sina undanvindsegel och jag kunde gå lite längre men gjorde inte mycket fart. Jag upplevde dock speciellt att Hansen här tappade mycket. Uppe vid Dämman låg jag sedan ngntimma utan ngn vind alls. När vinden återkom från sydväst gick jag upp mot fastlandet bakom Dämman för att söka mera vind, Firsten låg mera åt Ölandhållet och ganska långt efter. Allt eftersom jag kom närmre land lyfte det tyvärr hela tiden och vred mot syd och ost, så jag seglade i en stor båge och Firsten fick ett kanonlyft istället upp mot rumbline. I det här läget upplevde jag som att vi åter var ganska lika. Men jag kunde rycka en bra bit igen mot Slottsbredan och bort mot Sillåsen. Jag gick betydligt fortare och höll högre höjd. Jag skulle tro att som mest hade jag en halvtimmas ledning efter Slottsbredan.

Allt eftersom vi kom närmare Sillåsen ökade vinden men jag funderade inte så mycket på det. Jag hade genua2 och full stor och körde på. Vinden ökade, jag tog ett rev och sedan ytterligare ett rev. Jag borde redan i det här läget bytt till ett mindre försegel men jag helt enkel inte koll på läget, jag bara köre på. Vinden hade nu ökat till runt 20-25 knop mitt i näbben och båten blev allt svårare att hålla utan uppskärningar. Jag bestämde mig för att ta ned genuan och segla en bit bara på storen, i det läget när jag tittade ned i båten såg jag att det var vatten på durken och i stuvfacken på styrbord sida. Inte så mycket men kanske 1 decimeter på durken som skvalpade omkring. Från styrbords vattenballasttank sprutade det in vatten i båten från en spricka i skarven där tanken integreras upp mot däcken. Inte kul. Det var bara att tömma ur allt vattnet och sedan försöka kämpa sig in i mål de sista timmarna. Firsten kom allt närmare och körde förbi när det var en 5 nm kvar till mål. 10 minuter efter på seglad tid var jag men hade oavsett debacklet på slutet fått rejält stryk på handikapp. Nu fick jag stryk av Hansen också med tre minuter så det var ju inte så kul. Summa summarum en fantastiskt omväxlande och kul segling men med ett snöpligt slut. Jag kommer dock igen./Krister

 

Båt:        Seglnr:   SRS    Rorsman:        Klubb:               

Målgångstid:     Seglad tid:          Beräknad tid:
First 30.7             SWE727 1.19      Stefan Laursen BBK                      14:32.24               19:02.24               22:39:27

Hanse 371           SWE216 1.21      Mattias Ottevi   FSS                      15:26.10               19:56.10               24:07:22

MountGay 30     SWE10968 1.26KGustafsson        Motala SK          14:41.30               19:11.30               24:10:53

Elan 340              SWE 17                                            FSS                      DNF

X-79                     SWE54                                             SKK                     DNF

Posted in Bandito, solosegling | 8 Comments »

Blå Jungfrun Runt – Solodebut

Posted by vatternsailing på juni 16, 2010

Eftersom jag har båten på ostkusten så passar jag på att köra mitt första solorace när jag nu har chansen. I helgen går Blå Jungfrun Runt i Kalmar sund arrangerat av Seglarklubben Kaparen. Start i Kalmar och segling norrut för att runda Blå Jungfrun och sedan tillbaka, ca 75 nm. Starten går på fredag kväll 19:30.

Väderprognosen pratar om sydliga vindar på fre kväll runt 12 knop som kommer att vrida medurs till nordligt under kvällen upp mot  Blå Jungfrun och öka upp mot 14-16 knop under natten. Vinden kommer sedan att ligga på nordligt under natten och morgonen. Uppmuntrande sms, 0709891756, emottages tacksamt under nattseglingen.

Torsdagens routing Sailplanner, lurigt.

Onsdagens Sailplanner routing nedan./Krister

Posted in Bandito, solosegling | 18 Comments »